#6 - måste glömma bort dig nu

2012-12-12 - 22:54:11 / 0 kommentarer. / tankar och funderingar

Måste bara få skriva av mig lite.
Har påverkats väldigt mycket (på ett negativt sätt) av att umgås med en person jag idag inte umgås med längre (tur är väl det). Lärde känna denna person förra hösten och umgicks ganska intensivt med henne tills i somras.

Jag upplevde oss som väldigt nära och trodde att hon också gjorde det för hon sa att det var menat att vi hade träffats. Sov ofta över hos henne, eller ja sov och sov, vi låg och pratade hela nätter om allt och inget och det kändes så himla bra.

Varje gång jag var hemma hos henne hade jag dock en lite obehaglig känsla i kroppen, en känsla av att något inte stämde. Vet inte om det var för att jag visste att det var där det hände (hon skär sig mycket) eller vad det var, men obehagligt var det.

Vi hittade på sjukt mycket grejer ihop och det kändes verkligen så skönt att umgås med henne, även fast hon mådde och mår än idag väldigt psykiskt dåligt. Jag hälsade på henne på akuten när hon var inlagd, vi åkte till Göteborg nästan varje helg i våras/somras, vi var ute på krogen många gånger, jag följde med henne på konsert i somras och ja, det kändes så bra att jag hittat någon som det klickade så bra med.
 
Det är en återkommande "festival" i Trollhättan som heter Fallens Dagar och hon gick med mig och Anne-Sophie.
Fallens Dagar är alltid över helgen och onsdagen efter Fallens Dagar fick jag ett sms av personen där det stod att hon ville säga upp vänskapen med mig. Efter alla månader vi umgicks skickar hon ett sms. Hon skrev att det var för bådas bästa och att jag säkert också känt att jag velat säga upp vänskapen med henne, men jag förstod ingenting. Smsade och ringde henne för att prata om det öga mot öga (tycker att man ska göra det när det gäller sådana här saker), fick ett sms av henne där det stod att hon inte kunde prata om såna saker så det var därför hon smsade.

Skrev till henne igen att jag ville träffa henne för att kunna gå vidare. Tror ni hon har svarat på det? Nej, just det. Sen dess har hon bara ignorerat mig. Struntat totalt i att jag är mänsklig och har känslor jag med, och bara tänkt på sig själv (vad som är lättast för henne).
 
Några veckor efter smset kollade jag hennes blogg och fick se att hon hängde ut mig där.
Hon hade skrivit att jag var självisk och att den vänskap vi hade inte var så mycket att minnas.
Jag tycker inte att det är så själviskt att bry sig om någon annan så mycket att man glömmer bort hur man själv mår, men jag kanske har fel?

Ett tag kände jag att jag verkligen inte kunde gå vidare utan att prata om saker och ting men det har släppt nu. Fortfarande är det saker jag går och funderar på. Betydde jag något alls för henne eller utnyttjade hon bara att jag brydde mig om henne? Varför öppnade hon sig om hon ändå skulle säga upp vänskapen? Var det bara ett spel alltihop? Hur kunde jag vara så dum och inte fatta något?
 
Frågorna kommer jag antagligen aldrig få några svar på, men jag fattar inte hur jag kunde vara så dum och gå på det, Borde förstått att jag skulle påverkas på ett negativt sätt, för det gör man av människor som mår så pass psykiskt dåligt som hon gör och det tar dit att släppa taget om dem.

Detta har påverkat mig sjukt mycket och jag är inte längre samma person som innan jag träffade henne.
Det kommer ta tid att sluta tänka på henne och faktiskt glömma bort henne, men jag är tvungen att göra det.
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-mail:

Blogg:

Vackra ord:

Trackback
Till startsidan

Emma, 20 år.